Beskrivning
Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhällsinstitutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.
I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behandlar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mellan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.
Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhällsfenomen: den ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild betoning ligger på skolan och andra delar av den offentliga sektorn.
Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av nationalekonomen Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.
Medial uppmärksamhet
»Under lång tid har feminismen velat förklara samhällets ofullkomlighet med att män styr. I sommar har det kommit en bok som vänder på steken. Dess tes är att kvinnornas framryckning har förändrat Sverige i grunden, till det sämre. Utvecklingen avseende skolan, universiteten, rättsväsendet, statsförvaltningen och den allmänna samhällsandan kan härledas till ”feminiseringen av samhället”. I långa stycken delar jag bokens beskrivning av intellektuellt förfall, men misstror deras förklaring. Det sista vi behöver är ännu en gruppteori. Då Den mjuka staten är seriös och gör långtgående påståenden ska jag ägna två artiklar åt att diskutera den … en omsorgsfullt argumenterad bok, gediget underbyggd med vetenskap och logiskt tänkande …« Lena Andersson i Svenska Dagbladet
»Bokens hypotes är intressant och öppnar för ett fält som vi diskuterar för lite och för onyanserat i offentligheten, inte minst där stora skillnader visar sig på gruppnivå mellan könen, som pojkarnas betyg eller varför mäns o
Utdrag ur boken
Det svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snällare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfallande (nice).
Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.
Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.
Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problema
Reviews
Det finns inga recensioner ännu.