Frågor och svar om Karneval förlag
Jag får ofta frågor om Karneval förlag. Inte minst från dem som kommer i kontakt med förlagets böcker via sociala medier och inte har någon tidigare kännedom om Karneval. Därför har jag nedan ställt samman svar på några av de vanligaste frågorna men även tagit med frågor som jag ställt till mig själv.
Björn Eklund
Om förlaget
Vem står bakom Karneval förlag?
Det är jag, Björn Eklund. Jag är både förläggare och ägare.
Har Karneval några delägare?
Nej. Jag driver verksamheten av egen kraft och utifrån egna intressen. Jag har inte heller några kopplingar till politiska partier eller andra politiska organisationer. Den enda förening jag är medlem i är Skärgårdsstiftelsen.
När startade Karneval?
År 2006.
Vad var motivet?
Att ha ett bokförlag var en dröm jag länge hade haft. När jag fick ett avgångsvederlag i min hand från en tidigare arbetsgivare så tänkte jag att det var dags att försöka förverkliga den drömmen.
Varför heter förlaget Karneval?
Jag fick idén då jag läste om medeltida karnevaler i en bok av Ronny Ambjörnsson. Medan karnevalerna pågick ansågs det vara fritt fram för folk att säga vad de tyckte. Att häckla överheten var tillåtet. För några dagar vändes den vardagliga ordningen uppochner. Lammet plågade vargen, greven passade upp på bonden, liket mässade över prästen.
Vilka var de första böckerna som Karneval gav ut?
Det var två böcker som skrivits i skuggan av Irakkriget: Terry Jones krig mot kriget mot terrorismen av Monty Python-medlemmen Terry Jones och Herr Galloway åker till Washington av den brittiske politikern George Galloway.
Hur många böcker ger Karneval ut per år?
Cirka 20. Totalt har det blivit över 300 titlar.
Var håller Karneval till?
I Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm. Där hyr jag en stuga på ett rum och kök. När jag startade höll jag till i ett sovrum i min familjs lägenhet men när min yngste son blev större var det läge att flytta.
Karnevals adress, Mäster Pers gränd i Vita bergen, förr och nu. Det mesta är sig likt.
Vilka jobbar med Karnevals böcker?
Jag driver förlaget med hjälp av ett nätverk av frilansmedarbetare. Redaktörer, korrekturläsare, fotografer, översättare, formgivare, dataexperter, lektörer, ekonomer med mera. Distribution och lagerhållning sköts av Förlagssystem i Stockholm och Falun. Maia Marketing i Stockholm har utformat Karnevals hemsida och bistår med annonsering och marknadsföring. Ibland får jag hjälp av mina söner och min sambo.
Hur ska man tolka Karnevals logotyp?
Det är upp till betraktaren. En del ser ett dansande par, andra en narrkåpa. Den mångtydiga bilden av Per Åhlin är jag nöjd med och har behållit ograverad sedan starten.
Om böckerna
Vad ger Karneval ut för typ av böcker?
Jag ägnar mig åt allmänutgivning. Med det menas att utgivningen har stor ämnesbredd och är populärt inriktad. I huvudsak ger jag ut facklitteratur men stänger inte dörren för någonting. Jag har även en viss utgivning av bilderböcker för barn. I grunden är min drivkraft att försöka göra mig själv lite mindre okunnig. De böcker jag ger ut är sådana som jag själv har haft glädje eller nytta av att läsa. Min förhoppning är att de då också kan intressera andra.
Hur kommer barnböckerna in i bilden?
När mina barn var små läste jag mycket bilderböcker. Nu är de stora och då är min barnbokslista en ursäkt för mig att kunna få fortsätta att göra det. Därtill har jag sedan länge ett samarbete med Barbro Lindgren vilket har resulterat i över 30 titlar, såväl barnböcker som vuxenböcker. Jag låter gärna även översätta barnböcker som jag råkar stöta på.
Hur kom du i kontakt med Barbro Lindgren?
Strax efter att jag hade startat förlaget frågade jag henne om hon inte hade någon bok åt mig, och det hade hon.
Carl-Göran Ekerwald är en annan återkommande författare ...
Jag anlitade ofta Ekerwald som skribent på 1990-talet under min tid som redaktör på Ordfront magasin. När jag startade eget var han en av dem som jag kontaktade. Det resulterade i boken Läsa innantill och bli en annan 2006 och senare till ett tiotal andra. Den senaste heter Fördelen med att bli gammal och kom förra året, samma år som författaren fyllde hundra.
Carl-Göran Ekerwald och Barbro Lindgren i Karnevals monter på bokmässan i Göteborg 2013.
Har Karneval haft några storsäljare?
Det beror på hur man räknar. Ett par titlar har sålt i över 30000 ex: Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee av Dee Brown och Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett. Ett par har sålt i över 20000 ex: Mentaliseringsboken av Per Wallroth och Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren och Eva Eriksson. Några har sålt i över 10000 ex: som Kapitalet i tjugoförsta århundradet av Thomas Piketty, Titta Hamlet av Barbro Lindgren och Anna Höglund, Och cancern bara försvann av Sven Erik Nordin, Vad händer med klimatet? av Lennart Bengtsson och Reinfeldteffekten av Aron Etzler. Men den typen av siffror är ovanliga. Normalt sett blir upplagorna väsentligt lägre.
Vissa säger att Karneval är ett vänsterförlag ...
Böcker med teman som vetter åt ekonomisk jämlikhet och antiimperialism kan sägas ha en vänsterprägel. Själv tänker jag inte så mycket på vad som är vänster eller höger när jag sovrar bland tänkbara bokprojekt. Om jag skulle tvingas specificera en ”politisk inriktning” skulle jag säga att Karneval ger ut böcker som främjar sanning och rättvisa. Jag vet inte riktigt vad en ”vänsterposition” är i till exempel klimatfrågan, dietfrågan, covidfrågan eller invandringsfrågan – frågor som tas upp i Karnevals böcker.
Andra säger att Karneval är ett högerförlag …
Ja, men det förvånar mig. Förmodligen har det att göra med att all kritik av till exempel politisk korrekthet, klimatortodoxi och multikulturalism, som kommer till uttryck i böcker från Karneval, av många förknippas med “höger”.
Vad har präglat Karnevals utgivning de senaste åren?
Kanske att utgivningen har blivit mer ”kulturkritisk”, om man med det menar kritisk till de idéer eller ideologier som dominerar kulturlivet och samhällsdebatten. Jag känner ett allt större främlingskap inför dem. Exempelvis har jag givit ut flera böcker som granskar den så kallade wokeideologin, bland annat Kollektiv galenskap av den konservative Douglas Murray och Så vann woke av vänsterdebattören Joanna Williams. Jag har även givit ut en mängd böcker som ifrågasätter dogmer på andra områden, till exempel hälsa. Här kan jag nämna böcker som Robert Whitakers Pillerparadoxen, Jason Fungs Diabeteskoden, Gary Taubes Därför keto och Malcolm Kendricks Hjärthälsans hemligheter.
Den brittiske epidemiologen Richard Wilkinson föreläser på ABF-huset i Stockholm i januari 2019. Hans och Kate Picketts bok Jämlikhetsanden – Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen är en av Karnevals mest sålda böcker.
Varför har Karneval givit ut så många covidrelaterade böcker?
När en pandemi proklamerades och någon form av undantagstillstånd infördes över nästan hela världen våren 2020 blev jag intresserad av att försöka förstå vad det var som hände. Jag var redan från start skeptisk till de tolkningar som spreds av svenska medier, myndigheter och politiker. Kanske för att jag genom de böcker jag publicerat av den danske läkaren Peter Gøtzsche i viss mån redan hade fått upp ögonen för läkemedelsindustrins korrumperande inflytande. Detta intresse har sedan bara växt och lett till att jag publicerat en rad böcker om epidemier, virus, vacciner, immunförsvar med mera. Senast gav jag ut Vaccineffekten av Robert F. Kennedy jr. Tidigare har jag publicerat böcker som Falsklarm om corona? av mikrobiologen Sucharit Bhakdi, Varför det mesta du vet om covid-19 är fel av läkaren Sebastian Rushworth, Vilken punkt har vi nått? av filosofen Giorgio Agamben och Dödsorsak okänd av finansanalytikern Edward Dowd.
Hur har böckerna tagits emot?
De har med något undantag bemötts med tystnad i traditionella medier i Sverige. Trots detta har flera av böckerna, tack vare engagerade privatpersoner och stor uppmärksamhet på sociala medier, nått många läsare. Det är hoppingivande. Samtidigt är det talande för hur traditionella medier fungerar idag.
Den schweiziske juristen Nils Melzer på besök hos Karneval i samband med releasen av hans bok Fallet Julian Assange hösten 2021.
Om läsarna
Hur når Karnevals böcker sina läsare?
Jag har genom åren fått kontakt med en stor skara personer som återkommande köper böcker direkt från förlaget. Denna skara växer hela tiden inte minst genom sociala medier. Den är Karnevals viktigaste grund.
Hur tas böckerna emot i sociala medier?
På Facebook genererar Karnevals bokannonser en stor mängd besök, likes, delningar och kommentarer. De sistnämnda kan vara allt från extremt negativa till extremt positiva, vilket leder till intensiva slagväxlingar i trådarna.
Raderar du inte negativa inlägg?
Bara om jag ser att någon går till upprepade eller hårda personangrepp.
Deltar du själv i debatten?
Jag avstår i möjligaste mån. Främst för att jag ogärna vill diskutera sakinnehållet i böckerna eftersom jag tycker att det är bokförfattarens uppgift. Bara för att jag publicerar en bok betyder det inte nödvändigtvis att jag håller med om det som står på sidorna. Däremot försvarar jag självklart med näbbar och klor de utgivningsbeslut jag tar.
Hur är det med kultursidorna då?
Det händer då och då att kultursidor tar upp Karnevals böcker, men för det mesta gör de inte det. För att nå ut med Karnevals böcker har dock kultursidorna inte så stor betydelse. De har få läsare. Om däremot någon person med verkligt många följare på sociala medier – som Lars Bern – tar upp en bok syns däremot genast en effekt på försäljningssiffrorna.
Om kritiken
Vad är det för kritik som Karnevals böcker får?
Det är framför allt böcker i vissa ”heta” ämnen som genererar en strid ström av invändningar. Hit hör de covidrelaterade böckerna liksom dem om klimat, invandring och internationella storkonflikter.
Karneval har kritiserats för att ge ut ”antivaxxare” ...
Det är uttryck för en vansklig debattmetod skulle jag säga. Så kallade ad hominem-argument, där nedgörande etiketter klistras på meningsmotståndaren, har ju inget sakligt värde. Att som många då gör fokusera på just sådana argument innebär att de lämnar walkover i sakfrågorna och därmed förlorar debatten. Saklig kritik är en annan femma, men någon sådan har inte synts till i svenska medier när det gäller till exempel Robert F. Kennedy jr.
Men är inte Robert F. Kennedy jr en ”antivaxxare” då?
Mitt intryck är att de som kallar RFK jr för det sällan har läst honom eller tagit del av vad han sagt i andra sammanhang. Om man gör det går det inte att upprätthålla bilden av honom som någon ”vettvilling” eller “hemsk människa”, vilket väl är den betydelse som ”antivaxxare” har idag. Inte heller om man tolkar etiketteringen bokstavligt träffar den tycker jag. Kennedy är inte emot vacciner i sig. Han är för ökad vaccinsäkerhet. ”Antivaxxer”-etiketteringen är vansklig också på så sätt att den bygger på antagandet att det alltid skulle vara fel att vara emot vacciner – trots att det finns många kända exempel på vacciner som orsakat skador.
Robert F. Kennedy jr intervjuas av Tucker Carlson om sin bok om covidkrisen, Den verklige Anthony Fauci, som Karneval gav ut 2022.
Karneval har också fått kritik för att ge ut ”klimatförnekare” ...
Det är ett epitet som fyller en liknande funktion som ”antivaxxer”. Genom att stämpla kritiker av den rådande synen på klimat som ”klimatförnekare”, och därmed associera sådana till förintelseförnekare, stryps debatten och någon allsidig diskussion kommer aldrig till stånd. Det är vad som skett i Sverige där i stort bara Greta Thunbergs perspektiv varit tillåtet. Det är talande att SVT och Dagens Nyheter, som satsat stora resurser på att bevaka klimatet, aldrig bjuder in personer som Lennart Bengtsson eller Patrick Moore att medverka. Journalistiken har övergetts för någonting som mer liknar kampanjmakeri.
Men är inte Patrick Moore en ”klimatförnekare” då?
Det är en bisarr term. Ingen förnekar att ett klimat existerar, särskilt inte någon som likt Patrick Moore skriver en bok på 300 sidor om detsamma. Inte heller förnekar han att klimatet förändras – hans bok handlar bland annat om hur klimatet har genomgått stora förändringar inklusive dramatiska temperaturväxlingar under miljontals år, och det utan att några antropogena koldioxidutsläpp varit inblandade. Däremot kan man säga att Moore – till skillnad från Lennart Bengtsson som håller sig inom FN:s klimatpanels ramar – är en ”klimatkrisförnekare”. Han menar att larmen om en klimatkris är ogrundade, att koldioxidhalten inte styr jordens temperatur och att dagens koldioxidhalt snarare är för låg än för hög. Helt klart är hans bok skriven i en kättersk eller ”karnevalisk” anda.
Även Lars Åbergs böcker har fått kritik ...
Jo, det stämmer, men ännu mer beröm. De fyra böckerna som Karneval utgivit av honom om hur Sverige har förändrats av massinvandringen har i stort tagits emot väl, både av medier och läsare. Jag har faktiskt sällan givit ut böcker som fått så mycket uppskattning både från media och från vanliga läsare. Men självklart finns det undantag. I Sydsvenskan associerades Lars Åberg, i en recension av boken Framtidsstaden, med nazism. Andra har nöjt sig med att peka ut honom som rasist.
Hur är det med böckerna om ”internationella storkonflikter” då?
Vanligen anses det »kontroversiellt« att ifrågasätta västliga perspektiv på konflikter. Att såsom Karneval gjort publicera böcker om till exempel Syrienkriget, Ukrainakriget eller svensk säkerhetspolitik som inte helt följer den hos oss dominerande politiska linjen möter visst motstånd även om jag inte vill överdriva det. Böckerna stöts då i allmänhet diskret men bestämt ut från vidare kulturella kretslopp och offentliga sammanhang. De sågas av Bibliotekstjänst, tas inte in i Akademibokhandelns sortiment, får inte statligt stöd, recenseras inte och så vidare. När Karneval till exempel 2021 gav ut en bok av professor Ola Tunander – en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik och ubåtsoperationer – som kastade nytt ljus över händelsen med den grundstötta sovjetiska ubåten i Blekinge skärgård 40 år tidigare, så väckte det noll uppmärksamhet i mainstreammedia. Författaren fick in en liten insändare i Blekinge Läns Tidning. Det var allt.
Hur tas Karnevals böcker om Israel–Palestina-konflikten emot?
Här är situationen inte lika illa. Även om den politiska och mediala eliten har blivit extremt Israelvänlig, så lever kvar ett stort folkligt stöd för en mer balanserad syn på konflikten, en slags restprodukt från en tid när Sverige hade en självständig utrikespolitik. Det gör att de böcker Karneval ger ut om Mellanösternkonflikten inte generellt är lika ”kontroversiella” som dem om Ukrainakriget.
Strävar du efter att ge ut kontroversiella böcker?
Jag ser inget egenvärde i att en bok är ”kontroversiell”. Jag skulle föredra att Karnevals böcker blev allmänt hyllade, men med tanke på att de officiella narrativen på många områden idag är så falska, så blir verkligt intressanta böcker nästan per automatik ”kontroversiella”.
På Wikipedia står det att Karneval har gett ut ”konspiratoriska böcker med tveksamma källor och dålig vetenskaplighet” ...
Jag har sett det. Tyvärr har jag misslyckats med att få Wikipedia att korrigera detta, så om någon vill hjälpa mig att göra det vore jag tacksam. Wikipedia bygger sin kritik på att tre Karnevalböcker har fått varsitt negativt omdöme. Jag försökte ha en dialog med en redaktör på Wikipedia då jag framförde att alla förlag då och då drabbas av att deras böcker får negativa recensioner, men det hjälpte inte.
Om ekonomin
Hur finansierar Karneval sin utgivning?
Jag lever så gott som uteslutande på att sälja böcker, främst till privatpersoner. Förra året sålde Karneval böcker för cirka fyra miljoner kronor. Det skedde i huvudsak via tre kanaler: Karnevals egen hemsida och via internetbokhandlarna Adlibris och Bokus. De fysiska bokhandlarna liksom biblioteken köper in Karnevals böcker i liten och minskande utsträckning.
Har Karneval inte några lån?
Jag tog ett lån på 250000 för att köpa lokalkontraktet. Sedan kan jag ibland behöva ta lån för att hantera tillfälliga likviditetssvackor.
Hur går det då?
Jag reder mig. Under hela tiden jag drivit Karneval har jag haft hela min försörjning från förlagsverksamheten, något som var mitt mål när jag startade. Men självklart är det inte frågan om stora överskott, vilket kan bekräftas av mina inkomstdeklarationer. Det viktiga för mig är att kunna fortsätta verksamheten med den rätt unika inriktning på utgivningen jag har idag. De låga avkastningskraven gör det möjligt för mig att ge ut böcker som går emot normala ekonomiska förlagskalkyler.
Om det statliga litteraturstödet
Får Karneval statligt litteraturstöd?
Ja, men mindre och mindre. För barnboksutgivningen har förlaget en hygglig stödkvot, men för facklitteraturen får förlaget ytterst sällan stöd.
Varför då?
Jag vet inte. Kulturrådet motiverar inte sina beslut.
Men vad tror du är skälet?
Jag misstänker att kulturrådets facklitterära grupp tillämpar politiska kriterier när den tar beslut. Jag ser ett mönster i hur Kulturrådet behandlat Karnevals böcker de senaste tio åren. Om du, såsom Karneval gör, ger ut ”kulturkritiska” böcker som ifrågasätter statligt sanktionerade ideologier på områden som woke, hbtq, säkerhetspolitik, klimat och medicin, får du nästan alltid räkna med avslag. Det spelar ingen roll om bokens författare är världsberömd filmregissör eller Sveriges främsta klimatexpert. Avvikelser från den ”rätta läran” tolereras sällan. Ingen av de många kvalificerade covidrelaterade böcker som Karneval givit ut har exempelvis fått stöd. Var det för att de inte följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer kan man undra.
Har du varit i kontakt med Kulturrådet om detta?
Jag gjorde ett försök för några år sedan och skrev en debattartikel i branschorganet Svensk Bokhandel. Efter det blev det lite bättre ett tag men sedan blev det lika illa igen. Såsom stödet fungerar nu tycker jag att det lika gärna kan läggas ner. Då blir det åtminstone konkurrens på lika villkor mellan förlagen.
Om Ordfronttiden
Innan du startade Karneval var du på ett annat förlag ...
Jag var på Ordfront, där jag bland annat arbetade med medlemsvärvning och som bokklubbschef. De sista åren var jag redaktionschef på Ordfront magasin, en månadstidning med den då hisnande upplagan på över 30000 exemplar.
Varför slutade du?
Jag blev uppsagd. Ledningen ansåg att jag hade varit ”illojal” eftersom jag hade uttalat mig i media och att jag hade ”samarbetssvårigheter”.
Vad var skälen anser du?
Uppsägningen var kopplad till en artikel om 1990-talets Balkankrig som jag hade skrivit och som publicerats i Ordfront magasin. Efter ett halvår angreps artikeln av Dagens Nyheter och andra tidningar. Inledningsvis fick jag stöd av Ordfronts ledning, som ansåg att de meningsmotsättningar artikeln blottlade borde tacklas som meningsmotsättningar normalt tacklades inom organisationen vars motto var att försvara yttrandefriheten: genom en vidgad debatt. Efter starka påtryckningar utifrån ändrade dock ledningen uppfattning och valde istället att gå mer handgripligt fram. Jag sparkades ut som en syndabock för att ”rädda skinnet” på Ordfront, som prästen Lars Åke Lundberg uttryckte det vid tillfället. Inte bara jag utan även många andra personer rensades ut från organisationen. I antologin Pudelns kärna gav vi vår version av vad det var som hände.
Hur ser du idag på din tid på Ordfront?
Jag lärde mig mycket som jag har haft nytta av i mitt nuvarande arbete. Bland annat lärde jag mig grunderna i typografi av Ordfronts husformgivare Christer Hellmark. Jag fick också väl inpräntat i mig det publicistiska värdet av att lyfta fram oppositionella röster. Något som länge, med författare som Sven Grassman och Noam Chomsky i stallet, hade varit en central del av Ordfronts ideal. ”Misstaget” jag gjorde var att jag tog dessa ideal på lite för stort allvar. Hursomhelst har jag Ordfront att tacka för att jag kunde starta eget, då jag som ett avslut på den arbetsrättsliga delen av konflikten, efter en intervention av Ordfronts då nyvalde ordförande fackförbundsekonomen Stefan Carlén, erhöll en summa pengar som sedan blev Karnevals startkapital. Sett så här i efterhand var det något av en förklädd välsignelse att bli utsparkad. Att ha ett eget bokförlag ger större frihet. Det ger också större trygghet då ingen kan sparka en om man gör något dumt …
Om framtiden
Vad är på gång på Karneval?
Min planering sträcker sig något dussintals titlar eller knappt ett år framåt i tiden. Därefter är utgivningen ett rätt oskrivet blad. Jag försöker ha beredskap att kunna nappa på intressanta erbjudanden som dyker upp eller ha möjlighet att låta snabböversätta böcker. På utgivningslistan för det närmaste halvåret står bland annat flera böcker om konflikthärdarna Ukraina och Israel, en återutgivning av Vilhelm Mobergs Min svenska historia berättad för folket liksom en essäsamling om Jugoslavien av Nobelpristagaren Peter Handke.
Hur ser du på Karnevals framtid?
Jag tror att det kommer att finnas ett fortsatt stort behov av förlag som inte tar konventionella visdomar för givna. Här ser jag en nisch där Karneval kanske i ännu högre grad än hittills kan frodas. Lite tillspetsat kan man säga att Karnevals affärsidé är att ”profitera” på de dåliga tiderna. Och de dåliga tiderna ser jag ingen ände på.
Slutligen, vad vill du säga till dem som vill stödja förlaget?
Det bästa stödet är att köpa böcker direkt från Karneval. Andra sätt kan vara att be det lokala biblioteket köpa in Karnevals böcker eller att hjälpa till att sprida information om dem på nätet. Nyligen har jag även instiftat ”Karnevals litteraturstöd”, en fond dit man kan skänka pengar.
15 november 2024
