Fritz the Cat

Beskrivning

Fritz the Cat är den amerikanske serietecknaren Robert Crumbs mest kända figur, en kulturell ikon som ständigt får efterföljare.

Denna nya svenska utgåva innehåller allt material Robert Crumb skapade med Fritz the Cat 1964–1972. Dessutom publiceras en katthistoria som Crumb ritade i sitt anteckningsblock 1961. För nyöversättningen svarar Andreas Palmær, för textningen Fabian Göransson.

I boken får vi följa Fritz från det att han kliver av tåget för att hälsa på sin mamma och syster till att han som nerdankad superstjärna huggs ihjäl med en ishacka av strutsen Andrea. Däremellan dyker han upp i allehanda roller, som försäljare, CIA-agent, vagabond, socialfall, revolutionär, terrorist, trollkarl och – notorisk kvinnojägare. Fritz the Cats död var en protest från Robert Crumbs sida mot den, enligt honom, usla film som Ralph Baksi hade gjort om hans skapelse.

Robert Crumb, född 1943, är det mest kända namnet i den nya våg av alternativa serietecknare som kom fram i USA på sextiotalet. Han betraktas som en av vår tids absolut främsta serieskapare. Just nu håller han på att färdigställa en illustrerad version av Gamla testamentet.

UR MATT GROENINGS EFTERORD

”När jag var barn var jag tvungen att gömma mina Crumbserier för min mamma och pappa. Nu när jag själv är pappa måste jag gömma mina Crumbserier för mina barn. Trettio år har gått, och jag gömmer fortfarande mina Crumbserier.
Jag har diggat Robert Crumbs verk ända sedan 1967, då jag var en trumpen trettonårig scout i Portland, Oregon, som just läst klart Moment 22 och fattat att allt i mitt liv var fel. Mina polare och jag var töntiga wannabe-hippies. Våra föräldrar tvingade oss att klippa håret och gräsmattan, men vi vägde upp vår mesighet med att kolla in det allra skummaste mischmasch av musik,­ konst och böcker som vi kunde lägga vantarna på; ­grejer som Frank Zappas Freak Out!, Tuli Kupferbergs 1001 Ways to Beat the Draft, M. C. ­Escher-­posters, The Fugs’ Virgin Fugs, och alla möjliga underground­tidningar, psykedeliska flyers, och ‘Big Daddy’ Roths hot rod-modellbilar.

Men så en sömnig eftermiddag ögnade jag igenom det senaste numret av Eye, en glassig tidning som var en sorts surrogat för den nya ungdomskulturen. Och precis där, på baksidan av postern som var inhäftad i varje nummer, började jag stirra med en febrig blandning av njutning och bestörtning på en frimärksstor reproduktion av omslaget till Zap Comics #1! Först i detta ögonblick fattade jag att det var detta jag väntat på under hela min pubertet.

När jag förberedde den här texten gick jag till ­bok­­hyllan­ och plockade fram alla serier, skissböcker,­ sam­­lade­ verk, intervjuer, och Crumbrelaterade­ sam­lingsobjekt. Jag lovade mig själv att inte bli gråtmild,­ men efter att ha kollat igenom alla hans grejer,­ frossat i det i ett par månader, och när jag nu sitter här och skriver rent, så finns det inget sätt att komma runt det:

Det är en ynnest att få flämta och glo och skratta åt hans verk, för Robert Crumb är den främste.”