Stanislav Emirov

Varför tigger romer?

Det tiggs som aldrig förr i Sverige. Rumänska och bulgariska romer med tiggarmuggar har på kort tid blivit en del av den svenska gatubilden.

Tiggarna berör och upprör, samtidigt som det råder stor okunskap om vad tiggeriet egentligen beror på. Myter och vanföre­ställningar är utbredda hos såväl journalister som politiker, något som ställer sig i vägen för konstruk­tiva diskussioner och reformer.

Varför tigger romer? är en populärvetenskaplig studie i fenomenet romskt tiggeri – den första i sitt slag som utgivits på något språk.

Författaren kartlägger grundligt tiggarbran­schens omfattning och dess aktörer, problem och trender i dagens Sverige.

Han tränger in i ­tigge­riets mekanik och psykologi och försöker förstå hur tiggande hänger samman med romernas historia, kultur och livsstil.

Sammantaget ger boken många överraskande insikter och lägger fram flera djärva förslag på hur de tiggerirelaterade problemen kan lösas.

 

ATT FÖRSTÅ ROMSKT TIGGERI

Ur Varför tigger romer?

”Jaså, du är ute efter att förstå romer?”

”Ja”, nickade jag entusiastiskt. “Det är jag.”

”Varför?”

”För att förstå varför de tigger.”

“Aha, och varför vill du förstå det?”

“Dels av ren akademisk nyfikenhet och dels för att se om det finns något vi kan göra åt det.”

“Vi?”

“Samhället. EU-staterna. Våra politiker, media, vi kyrkor och hjälparbetare. Kanske romerna själva.”

“Och varför tror du att något måste göras åt det?”

“Det är väl uppenbart. Tiggeriet skapar en massa problem i de samhällen där det finns och frodas. Problemen kräver åtgärder och lösningar. Och så tycker jag att varje rom är värd mer än att sitta med en tiggarmugg. Tiggeri känns som ett slöseri.”

 

DISKRIMERING OCH TIGGERI

Ur Varför tigger romer?

Att romerna diskrimineras förklarar inte deras kraftiga över­representation i tiggar­bran­schen.

Många folkslag och minori­teter diskrimineras runt om i ­Europa.

Enligt Soros Foundation Romania har cirka 27 procent av romerna i åldrarna 16–54 år ett stabilt arbete. Alltså, unge­fär var fjärde rom i arbets­för ålder har lyckats skaffa sig en var­­ak­tig syssel­sättning och en stabil inkomst. Trots diskrimineringen. Trots anti­ziganismen. Vad har denne fjärde rom gjort som de första tre inte kan göra?

Begrundar du frågan kommer du så småningom fram till poängen. Det är inte diskrimineringen som sådan som hindrar romer från att jobba eller studera. Det är hur varje rom, varje enskild individ, hanterar diskrimineringen.

Kopplingen mellan etnisk diskriminering och tiggeri är därmed svag. Det finns andra faktorer som spelar större roll.